Fick idag ett logginlägg med två gamla bilder som säkert var tagna för sju år sen från en fin gammal vän. Bilderna fick mig att inse hur fort tiden verkligen går, nästan skrämmande fort. Helt otroligt hur mycket man kan växa på sju år och så mycket man kan hinna med. Jag som säkert många andra hade en intensiv tonårsperiod blev "lillgammal" fort. Vilket jag trivs otroligt bra med att vara och jag ångrar ingenting jag gjort, för om jag inte gjort som jag gjorde kanske jag inte skulle stå där jag står idag.
