Vad vore allt utan er? er i min omgivning som ger vardagen det där lilla extra. Som lyfter upp ett leende på mina läppar utan att behöva göra något speciellt. Bara finnas där och att få känna en sån stadig trygghet är det bästa som finns. Ler bara jag tänker på er!
Det finns två killar som ligger mig extra mycket varmt om hjärtat och det är mina syskonbarn. Som jag inte träffat sen i julas och längtan efter dom små (nej Josefin inse att dom inte är små längre) är enromt stor. Dom kommer nog alltid att kännas så här pluttiga. Skulle vilja pussa och krama på er varje dag!
Men trotts avstånd från Örebro känns det ändå väldigt nära.
